|
|
Egna funderingar och andras
Vad händer med bilvraket?
En dialektisk värld? Kristendom, judendom och islam har genom årtusenden påverkat oss att tro att vi är skapelsens krona. Vi har blivit indoktrinerade att vi ska råda över djuren och naturen eftersom det är vad de "heliga" skrifterna lär oss. Det kan vara en av orsakerna till det kaos som råder i vårt samhället idag. En annan orsak kan vara vårt svartvita tänkande, det traditionella dualistiska tänkandet, antingen /eller som sätter krokben för oss när vår tillvaro egentligen är dialektisk, både/och. Västerländska filosofer har genom historien uttryckt sina tankar om en verklig värld och en andlig, immateriell värld. Tänk om det är så att det existerar en dialektisk värld som är både andlig och fysisk. Människan är kanske både ett djur och en andlig varelse. Eller finns det till och med en tredje beståndsdel, en utomplanetarisk? De finns de som hävdar att en del av vår mänskliga natur är en inplanterad eller säg genmanipulerad varelse som har sitt ursprung både i en jordisk natur och en annan icke -jordisk civilisation.
Tänk om vi är genmanipulerade apor? Tänk om vi är genmanipulerade apor? Tänk om bibelns Gud "Jahve” är den Demiurg som gnostikerna trodde existerade, en av många ”änglar” som finns därute, en utomjording som fick i uppdrag att plantera in ett högre medvetande i jordens skapelse. Tänk om det är därför bibelns Gud framställs så "mänsklig", med både dåliga och bra egenskaper. Det underliga är att vi (i alla fall en del av oss) ständig bär en längtan inom oss efter något högre, något annat, en annan värld samtidigt som vi uppskattar naturens ursprungliga principer. De här båda sidorna verkar vara svåra att förena. Den icke-jordiska delen av oss kanske inte hör hemma här. Kan det vara orsaken till att vi fjärmar oss från naturen och inte klarar av att leva i enhet med naturen när vårt medvetande utvecklas. Allt eftersom vårt medvetande utvecklas önskar vi oss någon annanstans. Varför? Är vår längtan en längtan till vårt ursprung. (Vad det nu är som är vårt ursprung?) Kan det vara så att vår samtids alla sciencefictionromaner, filmer och drömmar om andra civilisationer i universum och upplevelser av besök från yttre rymden kan ha en grund i det här sökandet efter vår utomplanetariska del. Det finns troligtvis liv på andra planeter. Tänk om det ändå inte är helt galet när vi en stjärnklar natt spanar utåt rymden och tänker på "Gud" att han bor där ute, den "Gud" som bibeln talar om, guden med mänskliga egenskaper. Tänk om vi har vårt ursprung i ett annat solsystem? Heltomöjligt är det ju inte. Dessa tankar utesluter naturligtvis inte en ”riktig” Gud om man kan kalla det så, ett andligt, kärleksfullt medvetande som genomtränger allting. Det medvetandet inbegriper också allt icke-jordiskt.
Vad händer med bilvraket? Men att människan har byggt upp en bild (under påverkan av kristendom och judendom) av sig själv som härskare över naturen samtidigt som hon längtar någon annanstans är en stor fara för mänskligheten. Istället borde vi vakna upp, känna Moder Jord under våra fötter, bli en del av naturen och försöka leva i harmoni med den. För att kunna leva här så borde vi lära känna den natur och den jord vi lever på och inte vara alltför upptagna med vår längtan. Vi borde vara mer uppmärksamma på vad som händer här och nu så att jorden inte går under på grund vår längtan någon annanstans. Naturen är stark och livskraftig och skulle kunna ge oss mycket av sin energi om vi var villiga att ta emot den. Naturens lagar strävar mot jämvikt men det som människan skapar är oftast väldigt ohållbart. Vi kan använda en bil som exempel. Den blir inte ny och hel om den överges ute i naturen. Istället börjar den snart att rosta sönder. Naturens krafter tar snart över och bilen börjar anpassas efter naturens system.Växter tränger sig in i vraket, träd slår rot och växer rakt igenom. En liten skogsmus bygger sig ett litet bo i sätet och fåglar börjar lägga ägg i något skrymsle. Efter en tid syns inte bilen längre och landskapet breder ut sig i jämvikt. Men efter denna "död" vaknar inte bilen till liv igen som naturen gör år efter år.
Så länge vi tror att vi står utanför naturens system och tror att vi är (en icke närvarande) skapare leder det till att mänsklighetens skapade system bryter samman precis som bilen som rostar sönder och förstörs. Men om vi försöker anpassa oss efter hur naturen vill ha det då kan systemen bli både hållbara och livskraftiga.
Filosofer, framtidsprofeter? Många filosofer tankar har fortfarande legitimitet nu i dag och är också en del av vår tids vetenskapliga upptäckter. Descartes syn att själen kan förmå kroppen att röra sig och att den kan reagera på det och ge upphov till sinnesintryck och känslor och att det i hjärnan finns livsandar som ser till att en växelverkan kan ske mellan det själsliga och kroppsliga leder fram till de nya rön som kommit fram i vår tid om den komplicerade kroppens uppbyggnad och upptäckterna om kemiska och elektriska fenomen som reglerar psykosomatiska samband. Leibniz filosoferar om monader och att i varje liten del av materien uttrycks hela universum. Det får mig att tänka på nutida filosofers och vetenskapsmäns tankar om ett holografiskt universum. I ett sådant universum återspeglas helheten i varje liten del. Och vem vet. Till slut kanske människan hittar den allra minsta beståndsdelen. Just nu tro man att det är "strängar". Leibniz filosoferande om Ceasar och hans så kallade fria val får mig att tänka på kvantfysiken och Paul Davies. Hans åsikt är att vi kan välja olika universum efter vad vi väljer att göra. Bakom möjligheten att välja att dricka en kopp kaffe istället för en kopp te ligger möjligheten att välja mellan två olika världar, två olika universa. Berkeleys tankar om allmänbegreppen och dess icke -vara är också intressant. Det finns ingen allmän bild av en hund i tanken hos människan, istället har var och en egen bild av vad en hund är. Läs mer om dessa filosofer på min filosofisida Slutsatsen av det här är att vår tids filosofers och vetenskapsmäns tankar och idéer bara är en fortsättning på äldre tiders filosofier. Egentligen kommer det inte fram något nytt, däremot blir mycket som tänkarna filosoferat över bekräftat genom den nya naturvetenskapliga tekniken. Kanske de två olika lägren en dag kan närma sig varandra och komma fram till någon god lösning till problemet med människans dubbelnatur.
Människa här och nu! Vad kan då lösningen vara för Moder Jords problem med oss? Kan det vara att vi ändrar vårt sätt att tänka. Att inse att vi inte är herrar över jorden. Kan det vara att vi slutar ta på oss rollen som skapare samtidigt som vi längtar någon annanstans, att vi istället anpassar oss till vår dialektiska synliga natur. Om vi inser hur viktigt det är att ta vara på den tid vi lever här på jorden som ”jordemänniskor" i den naturliga miljö för vårt kroppsliga jag och ger oss själva en chans att arbeta och sträva mot jämvikt i den verkliga miljö vi lever i. Då kan det leda till att mänskligheten hittar en ny väg som leder till jämvikt i det nu vacklande västerländska samhället. Vi borde försöka anpassa oss och bli en del av det naturliga ekosystemet och då också kunna bli en naturlig del av helheten på jorden och i universum. Vad som händer sedan när vi dör och vår kropp försvinner är väl egentligen en fråga vi får svar på då när den stunden är inne. Låt vår längtan bli en längtan att hitta hem i den mänskliga, naturliga kropp vi har just nu och låt vår längtan bli en längtan att hitta hem i den natur som vi så totalt förlorat kontakten med. Då tror jag att vi helt naturligt också hittar den andra sidan av oss, det andliga inom oss som genomströmmar allting, framförallt den natur vi lever i och som vi egentligen är en del av. - Index - Innehåll - Filosofi- Egna funderingar och andras- Några artiklar-
|
|
|
