Lingon, (Vaccinium vitis idæa) är ett ris med vintergröna läderartade blad och klara, röda, syrliga bär. Lingonriset blir omkring 2 dm högt och växer allmänt över hela landet utom i södra Skåne.

Bladen är glänsande gröna och undersidan blekgrön med små prickar. Lingon blommar i maj-juli med vita eller ljusrosa klockformade blommor som sitter i klasar. De klarröda bären mognar i augusti-september.
Lingon kan förväxlas med mjölon men mjölonets blad är mer avlånga och har platta kanter. Även frukterna är snarlika, men lingon är bär och mjölon stenfrukter.

Lingon är vanlig i hela landet och växer oftast på torr och mager mark som hedar och hällmarker och på öppna skogsmarker. Växer även högt upp i fjällen.

Nytta

Förr var det vanligt att böndernas hustrur och barn plockade lingon och sålde dem för att dryga ut hushållskassan. Bären exporterades till Tyskland bland annat. Man plockade också för husbehov. Bären används till sylt, lingondricka och gelé. Sylten behöver inte konserveras eftersom bären har en hög halt av bensosyra som ger sylten lång hållbarhet. Förr användes bären febernedsättande. De till och med såldes på apoteket.

Historia

Artnamnet vitis-idaea betyder 'vin från berget Ida'. Det svenska namnet lingon är besläktat med ljung och trivs dessutom på samma växtplats. Under medeltiden använde man lingonbladen mot ledgångsreumatism.

Medicin

OBS! Beredningar på bladen bör intas med måtta!

Ett te berett av lingonblad verkar desinficerande på urinvägarna och är läkande vid blåskatarr. Det används än i dag som ett medel mot urinvägsinfektioner, vid gallbesvär, njursten, reumatism och diarée. Det har också blodsockersänkande egenskaper. Men inta inte för höga doser då det finns risk för förgiftning. Även bären användes medicinskt. De mogna bären har hög halt av A- och C-vitamin

Vid diarré: Använd färska eller torkade bär. Ät dem råa eller kokta. Men de innehåller oxalsyra och bör därför inte användas av dem som har problem med njursten eller njurinflammation.

***

Örtagården

Mitt Träd

Ogham

Hem