Rönnen (Sorbus aucuparia) är ett litet och allmänt förekommande träd i Norden. Lövsprickningen sker tidigt i mitten av april. Trädet blommar i slutet av maj och frukterna mognar i augusti. Blommorna som är vita eller gulvita har en mycket stark, frän eller sur lukt som gärna drar flugor till sig. Bären är små och korallröda. Smaken är sur och bären används ofta till gelé. Rönnen är ljuskrävande och föredrar mager, grusig och stenbunden mark och trivs därför vid vägar och på gårdstomter. Rönnbären är den förnämsta vinterfödan för många fåglar, som sidensvansen, trastarna och skogshönsen som hjälper till vid fröspridningen.
Nytta
Frostbitna rönnbär är goda till sylt och gelé. De är också en god brännvinskrydda och med lite extra socker blir det en god likör.
Barken är bra till garvning och löven användes förr till vinterfoder åt boskapen. Barken kan också användas till växtfärgning. Det ger en gulbrun färg.
Fågelfängare lockade med rönnbär i fällorna. Några fåglar som gillar rönnbär är rödvingetrasten, björktrasten, sidensvansen och tallbiten och är de bästa fröspridarna. Älg och rådjur gillar dessvärre att mumsa i sig själva trädet.
Rönnvirket har använts till finare snickerier, sniderier, svarvning och till bland annat verktygsskaft,
Historia
Rönnen är ett kraftfullt träd inom keltisk magi och spådom. De klarröda, vackra rönnbären var gudarnas föda. Rönnen sägs skydda mot blixtnedslag och mot förtrollning. Men för säkerhets skull, ställ dig inte under en rönn när åskan går. Rönnen kan se in i framtiden och skyddar mot det du kommer att möta där. Enligt irländsk tradition skapades den första kvinnan av rönnträd.
Artnamnet aucuparia betyder fågelfängare.
Rönn är ett fornnordiskt ord för röd. Rött är livets och blodets färg. Både blad och bär färgas röda på hösten. Rönnen har ansetts vara ett träd med speciell magisk kraft. Det planterades på gårdar vid grinden eller dörren för att skydda mot onda andar och för att kreaturen skulle hålla sig friska. Man gjorde halsband av rönnbär som användes som en skyddande amulett.
Staden Ronneby sägs ha fått sitt namn efter en stor rönn där man förrättade offer vid hednatid.
Flygrönn, småplantor av rönn som slagit rot i grenklykan på något annat större träd, anses ha speciell magisk förmåga. Upptäcktes en sådan planta så skulle det hållas hemligt. På Krisit Himmelsfärdsdags gryning skulle man smyga dit och gå ett varv motsols runt trädet, sedan klättra upp i trädet och just när solens första strålar nådde plantan skull den skäras av - med vänster hand! Nu var lyckan gjord och inget ont kunde drabba den som hade en sådan planta i fickan. Tillverkade man en slagruta av flygrönn väntade de dyrbaraste skatter på att upptäckas.
Rönnveden är ljusbrun. Dess fasthet och seghet var ett tecken på att trädet i forntiden var helgat åt guden Tor och att det ofta omtalades i folksägner och sagor.
Talesätt: När rönnens blad är stora som tjäderfötter, börjar tjädern spela.
Medicin
Bären som innehåller mycket C-vitamin användes förr mot skörbjugg, är urindrivande och hjälper mot reumatiska besvär. Torkade bär eller saft från färska bär används mot förstoppning. Rönnbär är råvara i framställning av sötningsmedlet sorbitol och C-vitamin. Stora doser av bären bör undvikas.
***
Tillbaka till Ogham
Masses och Mindas Örtagård
|
