Pil och vide hör till Salix - arterna och växer i hela Sverige. Några arter är sälg (Salix caprea), gråvide (salix cinerea), knäckepil (salix fragilis), vitpil (salix alba), tårpil (salix babylonia). Vide och pil är tvåbyggare. Han och honhängen växer på skilda träd. Videarterna blommar före lövsprickningen i april/maj. De växer i form av både buskar och små träd. Vem känner inte igen videns små mjuka "kissekatter", blomknopparna på våren?
Pilen blommar senare, under eller efter lövsprickningen. En av de mest storvuxna europeiska Salixarterna är vitpilen (salix alba) som man redan på långt håll kan känna igen på de silverskimrande, mycket smala, lansettlika bladen. Välkänd för sina långt nedhängande grenar är en annan art, tårpilen (salix babylonica). Den trivs nära vatten vid stränder och planteras allmänt vid båtbryggor och i alléer. Ofta står pilar med den tjocka stammen starkt lutad eller till och med stödd mot den våta marken med sina väldiga grenar. Salixarterna trivs också i fuktiga skogsmarker. Alla bildar rikligt med pollen och nektar som lockar till sig många bin. Salixarterna vindpollineras främst.
Nytta
De böjliga grenarna har använts till korgflätning, stängsel, och korgmöbler. Sälgen användes förr som kreatursfoder och veden används till mindre, lättare husgeråd och möbler. Barken är värdefull som garvmedel och innehåller acetylsalicylsyra som används medicinskt.
Historia
Pilen är månens och poeternas träd enligt den keltiska mytologin. Kelterna använde pilträ till slagrutor. Pil användes också för att binda fast björkriset på den traditionella häxkvasten.
Namnet salix kommer från latinets salire som betyder hoppa upp, spritta. Det med tanke på hur snabbväxande salix är.
Jolster (Salix pentandra) har fått sitt namn från elo som det engelska ordet yellow komme från, alltså " gul". Jolsterns rikliga fröull i de stora fröhusen kallades förr "svensk bomull" och användes till stoppning, vadd, garn, ljusvekar m.m.
Att dricka vatten ur en källa där pilen växer ger inspiration och leder in i drömmar. Dekokter från pil används mot negativa krafter som avundsjuka.
Antikens läkare lovordade pilen utan att precisera vilka arter de använde.
Matthiolus framhöll på 1500-talet pilbladens förmåga att avhjälpa
sömnlöshet. Förr i tiden användes avkok eller pulver av barken som
febernedsättande medel vid behandling av sår och mot kallbrand.
Pil betraktades som ett magiskt träd. Man upptäckte när man använde barken medicinskt att den hade verkan mot sjukdomar. Det ledde till att man använde delar av trädet på olika sätt. Om man hade en kronisk sjukdom lindade man en trasa om skadan eller sjukdomen, stack sedan in trasan i ett hål som man borrat i stammen på en sälg eller pil. Man drevpå så sätt in sjukdomen i trädet. När trädet läkte sin skada trodde man att den samtidigt hjälpte kroppen att läka sin.
Medicin
Salix- arternas bark (från vilket namnet salicylsyra kommer) har använts sedan antiken. Bark från 2 till 3-åriga kvistar samlas in på våren och torkas snabbt i sol eller skugga.
Salicylinnehållet verkar febernedsättande, svettdrivande, smärtlindrande och lokalbedövande. Det är desinficerande, febersänkande. Den är också bra mot reumatisk värk.
1-2 tsk per kopp ges ett snabbt uppkok.
För utvärtes bruk görs en dekokt till bad mot reumatisk värk och artrit. och används också i salvor och kompresser till sår, finnar och brännsår.
***
Tillbaka till Träd
Tillbaka till Ogham
Masses och Mindas Örtagård
|